Nytt år nya möjligheter

Har inte bloggat sedan förra året så det är väl dags nu.
Året startade med den årliga turen till Gothia Cup. Efter succèn i fjol var förväntningarna så klart höga hos killarna och oss ledare i år.
Resultatmässigt gick det inte jättebra, med tre förluster och en oavgjord. Men prestationsmässigt tar jag med mig masse positivt. Bland annat gjorde vi mål i alla matcher och dessutom klarade vi att ta till oss de taktiska justeringar i försvarsspelet som vi gjorde efter första matchen.
Alltid väldigt lärorikt att möta svenska lag och se vad som måste göras. Helt klart ligger vi efter och jag har gjort mig några tankar. Bland annat måste vi bli starkare både fysiskt och psykiskt. Också i mottagningsteknik och tempo har vi en lång väg att gå.

Jag har funderat en del på hur det kommer sig att de många av de svenska lagen ligger så långt före oss i Norge. Svaret stavas kultur. I Sverige finns en helt annan innebandykultur, där spelas det både på skolgårdar, på gator och i gymsalar på ett helt annat sätt än här i Norge.
Det är helt enkelt omvänt mot skidåkning. Där tror jag att de flesta norska tolvåringar är mycket bättre skidåkare än de svenska tolvåringarna.

Så därför är förutsättningarna lite annorlunda för oss som tränar norska ungdomar. Men kul är det och att vara på tur med våra guttar är en fantastisk upplevelse.
Grymt slitsamt är det, man ska ju inte bara ta ut laget och coacha det i massa matcher. Dessutom måste man hålla reda på spårvagns- o busstider, när vi ska äta och massa annat i tillägg till att ha tolv tolvåringar runt dig hela tiden. Är först de sista dagarna som jag hämtat mig helt efter årets Gothia. Men det är så absolut värt det. De här killarna är fantastiska att jobba med och skötte sig exemplariskt hela helgen. Stort tack oxå till alla föräldrar som var med o stöttade oss.
O inte minst tack till Michal Janic som i tillägg till att föra sina tjejer till B-final var tvungen att ordna med resorna till o från Göteborg. Om jag var sliten när jag kom hem kan jag bara föreställa mig hur Janic hade det. Bra jobbat!

Tack oxå Kingen o Jarle för bilturen hem från Göteborg. Att snacka innebandy med de två NOR-profilerna är spännande o kul.


Livet består nu inte bara av innebandy. I fredags var Cathrine på årlig kontroll på Radiumhospitalet (Cancersjukhuset i Oslo) o det var en stor lättnad att den kontrollen gick bra. Har vart en lång och nervös väntan hela veckan.

Viktig seger för Mullsjö i dag mot Granlo. Banne mig luktar det inte slutspel om MAIS i år. Men det är fortfarande långt kvar.

Långt kvar oxå i norska elitserien, men några intressanta resultat där i dag. Jag håller lite extra med Lye och gläds över derar seger över Greåker. Jag menar att det är viktig för norsk innebandy att sporten sprids. Därför hoppas jag att Lye håller sig kvar och att det kommer upp två lag som hör hemma utanför Oslo. Gärna ett lag från Nord-Norge och ett från Buskerud.