Om en sjuk innebandymatch, skidåkning o lite annat

Hade tänkt blogga i går kväll efter matchen men då var pulsen allt för hög.
Vilken sjuk match det blev mot Sagene. Efter exakt halva matchen ligger vi under med 6-1. När matchen är slut har vi vunnit med 9-8. Däremellan har vi vänt 1-6 till 7-6, släppt in 7-7, gjort 8-7, släppt in 8-8 innan Linko trycker in segermålet med 50 sekunder kvar.
Kan inte minnas att jag som tränare varit inblandad i en sjukare innebandymatch.

Har i drygt två års tid nu fått lite gliringar för en time out som togs borta mot Greåker med bara två minuter kvar. Vi låg då under med ett mål, när matchen var slut hade vi släppt in ytterligare tre.
Efter timeouten igår hoppas jag ingen nämner den mot Greåker något mer. Efter timeouten mot Sagene vann vi ju faktiskt matchen med 8-2. Exakt sån respons man vill ha från spelarna.
Moralen och arbetsinsatsen spelarna visar sista 30 är helt enorm och precis allt vi gjorde funkade. Efter att Ålesund vunnit norska fotbollscupfinalen i höstas sa tränaren Kjetil Rekdal att hans coaching var i världsklass.
I går kunde jag och Espen sagt det samma. De drag vi gjorde fungerade klockrent.
Skönt att ha en sån dag som omväxling.
Må också passa på att betona vikten av att ha en assisterande tränare vid sin sida. Det är otroligt skönt att ha någon att bolla ideer med. Det bästa med Espen är dessutom att han alltid håller med mig. Sådana personer gillar jag.....

Gillar för övrigt att spela mot Sagene. Det händer alltid nåt spekakulärt. För två år sen tappade vi 6-2 inför sista perioden till 10-10. Men på fyra seriematcher har jag fortfarande inte förlorat mot Sagene. Det känns bra.
Hade gärna haft den statistiken mot fler lag.

På tal om tränare. Lider mig just nu igenom Liverpool-Reading och väntar på förlängningen sedan Reading kvitterat i 92:a på straff.
Klarar inte Liverpool detta kräver jag Benitez avgång. Om de tycker det blir för dyrt får de gärna fråga mig. Kan tänka mig att träna Liverpool gratis jag......

Min första insats som Liverpooltränare skulle bli att sälja Ryan Babel. Det är i vart fall säkert.

I dag åkte skidorna fram för första gången i vinter. Som vanligt trodde jag att jag var en ung Gunde Svan när jag gav mig ut. Två tuffa uppförsbackar senare och jag kände mig som Mikael Sjöqvist igen. Återhämtningen är inte vad den varit.
Men kul var det och på fredag blir det ny tur. Men kanske i ett lite lugnare tempo.

Till helgen väntar tur till Harstad. Det blir kul.
Räkna med en blogg där uppefrån.